måndag, augusti 04, 2008

Fitz


»So we beat on, boats against the current,
borne back ceaselessly into the past.
«
F. Scott Fitzgerald, The Great Gatsby

Hade tänkt skriva något långt och svepande om sommaren, om hur oundvikligt obarmhärtigt det är att återvända till storstaden och kontorsplatsen efter att i två veckor ha låtit dagarna flyta ut i en suddig och skön tillvaro av bokläsning, skäggodling, vattenskidåkning och lekar med gudsonen.
Men jag valde att läsa ut The Great Gatsby istället. Så innerligt givande, sinnesutvidgande och märkligt genant det är att upptäcka något som sedan länge är en vedertagen storhet. Man är liksom både nöjd över att ha tillförskansat sig erfarenheten, och samtidigt lite skamsen över att ha gjort det först nu. (Jag hade beställt den på Bokus för ett halvår sedan när jag läste att Michael Chabon angivit den som en av förebilderna till sin debutroman The Mysteries of Pittsburgh)
När jag läste slutraden ur mästerverket, återgivet ovan, gick en ilning genom ryggmärgen. Jag hade läst den förut, i någon lista över världslitteraturens bästa rader, men plötsligt föll den på plats, förklarades, gavs innebörd.
Men det finns ju verkligen inget som garanterar att samma hisnande känsla skulle infinna sig om jag fortsätter läsa hans övriga verk. För som han skriver på sidan 100:
»It is invariably saddening to look through new eyes at things upon which you have expended your own powers of adjustment.«

7 Kommentarer:

Blogger karin skrev...

Men Konrad - den stora poangen med Fitzgerald ar hans noveller - de tidiga, inte dem han skrev pa slutet. Typ Bernice bobs her hair.

augusti 05, 2008 9:39 fm  
Blogger Konrad Olsson skrev...

Fast – och det här är ju såklart oerhört barnsligt av mig – jag hatar noveller. De känns så... otillfredsställande. Ska jag, med min lästakt, investera tid i skönlitteratur vill jag liksom tillgodo se mig en större bild, en längre story arc. Det känns som om ju kortare litterär text, desto mer uppmärksam måste man vara på texten. Som poesi, som man liksom måste absorbera varje stavelse för att få någon tillfredsställelse.

Men, as the Roy Andersson-reklam goes, man kan ju ändra sig. Snart skriver jag väl ett överpeppad inlägg om hur fantastiskt det är med noveller. Tack för tipset!

augusti 05, 2008 10:00 fm  
Blogger karin skrev...

Åh, jag tycker nästan tvärtom, ibland när jag avslutat en lång roman tänker jag: alla dessa sidor, all denna tid som lagts ned på att skriva och på att läsa - och så ger upplevelsen så lite? Visst finns det meningslösa noveller (minimalistiska stilexperiment om oväntade möten finns det ju rätt många av) men vissa noveller jag har läst, bl a av Annie Proulx, Amy Hempel, Fitzgerald, Doris Lessing, Tjeckov, Alice Munro, Ray Bradbury, Söderberg m fl sitter verkligen kvar i minnet och har gett mig bra mycket mer än de flesta långa romaner. Det fiffiga är ju också att noveller levereras i samlingar, så man kan ofta få den där stora bilden i vilket fall.

augusti 07, 2008 2:09 em  
Blogger Konrad Olsson skrev...

Hmm... Jag måste helt enkelt komma över mina fördomar. Får väl börja med den där Proulx-samlingen du tipsat mig om.

augusti 07, 2008 5:16 em  
Anonymous Anonym skrev...

Såg bloggen! Oh, Fitz - I love 'em! Dels han i Cracker, teve-serien som jag sett först nu, och så F. Scott Fitz. När jag jobbade på en reklambyrå för hundra år gjorde jag en t-tröja med slutraderna till Great G - till byråns innebandylag. Ingen fattade nånting, "vad i helvete är nu detta Jesper", men de ändrade sig när motståndarna på innebandyplanen blev distraherade i spelet och började läsa t-tröjans text om the orgiastic future, I believe in the green light, current vs the stream etc. Har nog läst allt, Fitz skrev, Zeldas noveller också.
The Till

augusti 08, 2008 10:58 fm  
Anonymous snowflake skrev...

Åh, sånt här älskar jag... att läsa en författare som gillar samma författare som jag.
Vill tipsa om: Tender is the Night.
@Anonym, vilka noveller av Zelda har du läst och hur fick du fatt i dem?

augusti 16, 2008 10:44 em  
Anonymous Anonym skrev...

jag har läst, eh nu ska vi se, ja just det - alla. de finns på svenska i en samling som heter något med "paradiset" och en sann flapper-flicka på omslaget. fast läs dem på eng. Tender is the night, what can I say? Dick Diver är det coolaste namnet jämte Dirk Diggler. teve-serien måste jag spana in med Richard Strauss
The Till

augusti 19, 2008 4:00 em  

Skicka en kommentar

<< Hem